Time heals all wounds?

"Girly?" ekade han och såg ned på jackan han höll i handen men sedan sneglade han på jackan hon plockade fram och gav den en skrev blick.
"Chéri... you might as well dress up in a tent" log han snett och skakade lite på huvudet. Han visste mycket väl hur Ad brukade klä sig men det skadade ju inte att försöka.
"What's so wrong with showing a little curves?" flinade han retsamt och höll upp jackan mot henne.
"Gambit thinks it would suit you" tyckte han och gav den gröna jackan en ogillande blick. Han noterade hur tonårstjejerna sakta rört sig närmare dem, de stod nu vid ett t-shirts bord bara några meter bakom räckena med jackor.

Ad hade mindre lust än vanligt att klä sig i något åtsittande sedan hon rasat i vikt, hon ville inte påminnas om hur nedbruten hon blivit. Men det var trots allt bara en jacka.
"Ah'll try on both, but don't get yer hopes up" suckade hon. Innan hon gick till provrummen försäkrade hon sig om att jackorna var i en lagom storlek och om det fanns bättre alternativ hängande i närheten. Men hon kunde kika närmare sen. Hon tog de båda plaggen och gick till provrummen som låg bakom nästa hylla med kläder. Tonårstjejerna viskade fram och tillbaka och fnittrade åt henne när hon försvann iväg. De eggade sedan på varandra innan de till slut vågade röra sig närmare Gambit.
"Eh... hi. Would you like want to get... like, a coffee or something? My friend thinks you're totally hot" förklarade den ene av dem.
"Liz! Ugh!" utbrast den andra. "You said it, not me."
"Your eyes look wicked cool" fortsatte den förste utan att bry sig om sin väninnas irritation.

Gambit log för sig själv och blickade efter Ad då hon försvann iväg till omklädningsrummet. Han vände sig till tonårstjejerna och log en aning roat då de tilltalade honom.
"Yeah totally" höll den andra tjejen med om och virade en slinga av sitt långa blonda hår runt ett finger medan hon fladdrade med ögonfransarna åt Gambit.
"I'm honored, chéries" log han mot dem och de fnittrade lätt medan de utbytte blickar med varande.
"But Gambit's already engaged for the day." De såg besvikna ut över detta och den som verkade vara ledaren av dem sköt missnöjt ut underläppen och såg upp på honom med bedjande blick.
"Don't tell me you're with that mousy little girl over there?" påpekade hon misstroende och gjorde en gest med handen bort mot provrummet som Ad gått in i. Gambit lyfte blicken och såg dit bort.
"No.. Gambit's not with her." svarade han och tjejerna sken genast upp. "She's with Gambit" sade han beskyddande och vände blicken tillbaka till tonåringarna som såg snopna ut men verkade inte helt ha gett upp hoppet.
"Maybe another time" log han mot dem och började rörde sig bort mot provrummet för att se hur det gick för Adnaurian.

En av tjejerna såg särskilt förnärmad ut av Remys avvisande.
"Well, whatever!" deklarerade hon högt. "Like any of us would wanna' date such a loser with a scrawny ass bitch for company!"
De andra tjejerna såg inte ut att hålla med riktigt, men de följde sin väninna mot entrén när denne vände på klacken.
Ad hade provat den gröna jackan och konstaterat att den passade. Nu drog hon på sig den svarta med växande obehag. När hon såg sig själv i spegeln kände hon inte igen sig, det det var som om hennes huvud satt på någon annans kropp. Hon hade med lätthet kunna bära en storlek mindre, men till vintern skulle hon kanske fylla ut den. Tanken gjorde henne bara ännu mer besvärad, hennes hjärna arbetade på högvarv för att markera alla fel hon kunde hitta med plagget.

Gambit skrockade åt tjejens kommentar och kastade en blick över axeln mot dem men valde att inget säga han bara log sitt vanliga charmiga leende innan han vände sig till provrummet och knackade lätt på dörren.
"How's it going, mon ami?" Frågade han och slog sig sedan ned på pallen som stod lägligt placerad utanför provhytterna.

Ad stirrade kritiskt på jackan i spegeln och projicerade allt möjligt hat på det stackars oskyldiga plagget.
"It's no good" svarade hon när hon hörde Gambit utanför. "The arms are too long, ah don't like the colour, the collar is uncomfortable, and it's not my style."
Hon drog en suck.
"Ah think ah'll just look at some sweaters today, ah can leave the jacket for another day..." tyckte hon och började knäppa av sig jackan.

Han lyssnade tyst till klagomålen hon hade angående jackan och skakade lite på huvudet för sig själv medan han log en aning.
"You sure it's not all in your head?" retades han vänskapligt och kastade en blick ut i butiken, gänget med tonårstjejer verkade ha dragit vidare till nästa butik. Han kvävde en gäsp bakom handen och vände blicken mot dörren till provhytten, då hon nämnde att hon ville titta på tröjor istället.
"Whatever you want, chéri" log han och lutade sig bakåt mot väggen medan han väntade på att hon skulle komma ut från provrummet.

"No... Ah dunno... Maybe. Ah just cannay be bothered today."
Hon hängde tillbaka jackan på galgen och tog med sig båda ut ur omklädningsrummet.
"Let me take those!" log ett affärsbiträde som just börjat dra med sig hängaren med provade kläder att hänga tillbaka.
"Oh, it's no trouble, ah can take it" tyckte Ad.
"Nonsense, it's part of my job" svarade den längre kvinnan och hängde jackorna med resten av kläderna. Hon kastade en försiktig blick på Gambit innan hon började röra sig runt i affären för att placera alla plagg på rätt plats. Ad travade bestämt mot ett bord med tjockare tröjor och stickade koftor.
"Ye should be pleased, love, these seem to 'show off curves' just like ye favoured" påpekade Ad för Remy.

Gambit reste sig upp från pallen då Ad kom ut från omklädningsrummet. Han vände blicken mot kvinnan som kom fram för att ta jackorna från Ad, han log mot henne och följde sedan efter Ad bort till ett av borden med tröjor.
"Actually, what Gambit favours is for girls to take off clothes, not put on more" påpekade han med ett snett leende.
"You sure you don't need a bikini or something?" flinade han pillemariskt och sneglade på henne medan han lyfte upp en av koftorna för att ta sig en närmare titt på den. Koftan kändes stickig mot hans fingrar så han vek snabbt ihop den och lade ned den bland resten av tröjorna.

"Ye're gonna land yerself in a whole heap of trouble with that mind o' yers, and ah'm not sure ah'd feel sorry for ye when ye do" anmärkte hon och lipade åt honom. Bland tröjorna fann hon en mjuk, stickad långärmad tröja. Den hade en v-ringad urringning med knappar och fanns i flera klara färger. Ad fastnade genast för den.
"Ah think ah'll try this one in maroon" sa hon och plockade på sig den. På hyllan under låg ett par herrtröjor varav en hade ordet 'YOLO' skrivet över bröstet, till Ads stora förvåning.
"Look Gambit, ah found the perfect shirt for ye!" utbrast hon och pekade på den horribla skapelsen.

"If that heap of trouble is made of women.. then throw it at me" flinade han till svar då hon lipade åt honom. Han fortsatte kolla bland tröjorna men lyfte sedan blicken till tröjan hon pekade på. Ett snett leende spred sig över hans läppar och han plockade upp tröjan för att beskåda ordet som stod skrivet över bröstet.
"Oh yeah, just what Gambit's been looking for" skojade han och höll upp tröjan mot sig själv medan han vände sig mot närmaste spegel. I ögonvrån noterade han ett räcke med kepsar och fick syn på en svart variant med vit text som löd; SWAG. Han flinade och greppade en sådan keps och satte den på huvudet och vände sig sedan till Ad, han höll fortfarande upp YOLO-tröjan framför sig.
"The perfect outfit" kommenterade han med dramatisk överspelning.

"Ach, ye look positively ravishing!" utbrast hon medryckande. "Now ye can blend in with the other douchebags down in the food court" flinade hon och skakade på huvudet.
"Ah'm just gonna try this on, then ah'm all out of patience for this."
Hon tyckte inte om att behöva se sig för länge i spegeln - trots de sista dagarnas vändning såg hon fortfarande sjuklig ut. Med tröjan över armen gick hon tillbaka till samma provrum och tog av sig sin skjorta, men behöll linnet på. Nu hade hon medvetet tagit en mindre storlek, hon ville bara ha någonting som passade. Vilken tröjan också gjorde - den satt som en smäck, och ihop med linnet gav den precis lagom förföriskt med urringning. Den var också lagom tjock för att dölja de utskjutande revbenen, för första gången på över en månad upplevde Ad att hon såg fin ut. Det var en underlig känsla. Hon öppnade svängdörren och såg sig om efter Remy.
"What do ye think?"

Han skrattade smått och kastade en blick på sig själv i spegeln. Han förstod inte vad för människor som faktiskt köpte sådana här kläder.
"Alright.." nickade han mot henne då hon försvann in i provhytten igen sedan vände han sig till räcket med hattar och satte tillbaka SWAG-kepsen och återlämnade sedan YOLO-tröjan på sin hylla med resten av tröjorna. När han hörde Ads röst igen så lyfte han blicken från tröjorna han stått och tittat på och rörde sig bort mot provrummen. Då han fick syn på henne så gav han ifrån sig en låg uppskattande vissling och log.
"You look stunning, chéri" blinkade han mot henne och hans blick föll sedan kort på urringningen men ögonen letade sig snart vidare till annat.

Ad log tillbaka, det kändes bra att något gått vägen i alla fall.
"Oh wow, look at you! That looks like it was made for you!"
Det var samma butiksbiträde som tidigare, hon passerade just framför omklädningsrummen och fick syn på Ad.
"Thank ye!" svarade Ad, något förläget. "This is a sure sale at least."
"If you'd like to wear it we can have it all fixed by the registers" föreslog biträdet.
"Ah'd like that."
Ad tog sin skjorta och följde sedan efter kvinnan bort till kassan. Där tog hon av sig tröjan tillfälligt så att alla lappar och larm kunde avlägsnas.
"Do you have a store card?"
"No, ah don't shop much... Ah'll pay in cash."

Gambit log för sig själv och betraktade Ad men vände blicken till butiksbiträdet då denne komplementerade den kortare kvinnan. Han hoppades att Ad tog åt sig av lovorden och blev i alla fall lite uppmuntrad av orden. Han gick tyst med till kassan och blickade runt i affären medan kvinnan plockade bort larmen från tröjan och scannade in prislappen.
"That will be 25.50" log kvinnan mot Ad samtidigt som hon vek ihop tröjan och stoppade ned den i en plastpåse, med butikens namn på.
"Would you like something else?"

[Jag omtolkar det till att den gamla skjortan stoppas i påsen medan nya plagget ligger framme i.o.m att Ad tänkte ha den på sig ^^]

"No thanks, ah'm good" log Ad och räckte fram ett par sedlar och mynt. "Keep the change."
"Thank you very much!" strålade biträdet. "Enjoy the rest of your day" log hon mot både Ad och Remy.
"You too" svarade Ad när hon fått på sig tröjan igen. Hon rättade till den innan hon anslöt sig till Gambit på väg mot dörren.
"Any shops ye wanna visit?"

[Gör så x) glömde den delen]

Gambit hade redan börjat gå mot dörren men stannade upp för att invänta Ad. Vid hennes fråga så ryckte han smått på axlarna och såg sedan fundersam ut.
"There should be a shop on the third floor that sells some nice decks of cards" sade han betänksamt och fortsatte ut ur butiken. Han hade ett lager med spelkort men var alltid i behov av nya, med tanke på vad han använde dem till.
"If you don't mind taking a look" log han mot henne samtidigt som han började styra stegen mot rulltrapporna, om inre annat fanns det många roliga affärer på de övre våningarna.

"'course not, ye just lead the way" svarade Ad och följde honom mot rulltrappan.
Det kändes faktiskt bra att var ute och göra något. Trots att det var den mest vardagliga aktivitet hjälpte den henne att få lite perspektiv på den sista tidens bekymmer. Framför allt påmindes hon om hur meningslöst det var att bete sig så självdestruktivt, det fanns ingenting i det som kunde hjälpa Savannah. Det var så oerhört frustrerande att inte kunna kontakta den andra kvinnan och få svar på allt som skett. Ad började istället omforma dessa känslor till hat mot Magneto. Det var inte heller det mest konstruktiva, men det var inte lika förlamande som sorg.
"Cards must be a huge expense - don't ye feel bad blowing them to smitherines?" frågade hon medan de åkte uppåt.

Han log och nickade mot henne och stegade vidare till rulltrappan där han ställde sig på ett av trappstegen.
"It's not that bad" log han snett. "Gambit usually don't buy the expensive kinds, that would just be a waste."
"No" han skakade kort på huvudet. Det var inget han direkt tänkte på, det var inte värre än att röka cigaretter ansåg han och korten kom dessutom till bättre användning. Då de kom upp till det andra planet så fortsatte han runt till nästa rulltrappa och ställde sig där. Han blickade ned över gallerian nedanför, det var mycket folk i rörelse trots att det var mitt i veckan och mitt på dagen.

"Ye mean people cannay spot the expensive kind in a battle? Ye shock me" svarade hon med ett lätt flin.
I nästa rulltrappa fick de bra uppsikt över gallerian. Ad undrade hur det skulle vara att ha ett mer normalt liv, där ett besök till gallerian var mer än regel än ett undantag. Om hon fått växa upp bland bättre människor, hade hon då fått en normal uppväxt? Skulle hon ha hamnat hos Xavier? Skulle hon ha lämnat Skottland?
"So, ye decided the Swag-look was not for ye?" undrade hon när de klivit av rulltrappan.

"Quite appalling, isn't it?" flinade han snett åt kommentaren om korten och gick sista biten upp för rulltrappan. När de väl var uppe på tredje planet så såg han sig om och började sedan gå längs butikerna på jakt efter den han letade efter.
"Nah, it didn't really fit Gambits style" log han och skakade smått på huvudet åt detta.
"Maybe Gambit should have bought one for Scott though.." flinade han fundersamt och försökte föreställa sig hur Scott skulle reagera på en sådan gåva. Snart närmade de sig den lilla butiken som sålde brädspel och diverse skämtartiklar. Av en händelse kastade han en blick ned mot gallerian nedanför och stannade då plötsligt upp. En rynka bildades sakta i hans panna och han gick fram mot räcket för att få en bättre blick ned mot våningarna under. Det som fångat hans blick var en lång man med breda axlar, iförd en lång kappa och en hatt, som var neddragen för att dölja ansiktet. Blont hår stack fram från under hatten och Remy kände igen mannen utan att behöva se dennes ansikte. Sabretooth? Han följde mannen med blicken och insåg sedan till sin förvåning att han inte var ensam, för bredvid honom gick en slank kvinna iförd jeans och en svart tunn skinnjacka, en svart mössa var neddragen över hennes huvud men lila testar hängde ned runt hennes ansikte. Gambit hade aldrig sett kvinnan förut så han undrade kort om det var Mystique i förklädnad. Det udda paret gick lugnt genom folkmassan, nere på entréplan, och fortsatte djupare in i köpcentrumet.

Ad betraktade butiken när hon insåg att Gambit avvikit.
"What's wrong?" undrade hon och gick fram till glasstaketet som avgränsade planet utanför affärerna mot den öppna mitten av gallerian. Hon följde Gambits blick ner och fick syn på de två figurerna precis innan de försvann. Hon tog genast ett krampaktigt tag om Remys underarm medan hon bleknade.
"Savannah..." viskade hon kvävt och blev plötsligt spänd som en bågsträng utan att slita blicken från entréplan.

Han följde de båda personerna med blicken men vände ansiktet till Ad då hon krampaktigt grep tag om hans arm.
"What...?" yttrade han frågande men hans ögonbryn sköt sedan i höjden då hon nämnde den kidnappade kvinnans namn och han blickade då snabbt efter den lila-håriga kvinnan innan hon hann försvinna i folkmassan.
"That was Savannah?" undrade han och såg handfallet efter mannen och kvinnan som nu var utom synhåll. Några sekunder flöt förbi men sedan fattade han ett beslut, de kunde inte låta dem löpa nu.
"Come on" fodrade han och började sedan röra sig bort mot rulltrapporna.

Det kändes som om någonting svällt upp i hennes bröst, pressade mot hennes hjärta och lungor tills det nästan svartnade för ögonen. En del av henne ville kasta sig över räcket, veckla ut de väldiga vingarna och svepa ifatt Savannah. Den andra delen ville fly långt därifrån, slippa möta den andra kvinnan i sådant sällskap. Hon var inte medveten om att hon börjat röra sig, men fann sig plötsligt skynda ner för rulltrapporna efter Gambit. Hennes hjärta hamrade hårt i bröstet vilket inte hade något att göra med deras snabba framfart.
"What are we gonna do?" fick hon tillslut fram.

Han stegade ned för rulltrappan, folk var tvungna att kliva åt sidan för att lämna plats åt deras snabba framfart. Tankarna flög förbi och han hade ärligt ingen aning om vad dem skulle ta sig till om de väl hann ikapp det udda paret.
"Gambit don't know" erkände han och rynkade pannan medan han tog sig ned för den sista rulltrappan. Han blickade runt då de väl var nere på entréplanet.
"Follow them?" erbjöd han trevande och övervägde för ett ögonblick att kalla på hjälp från skolan men mannen och kvinnan skulle antagligen ha hunnit långt bort innan någon hjälp från skolan kunde anlända, så det bästa för tillfället var antagligen att följa efter och se vad paret tog sig till. Han började gå i den riktning som Sabretooth och Savannah försvunnit åt i hopp om att få syn på dem igen.