Time heals all wounds?

Lubaya spände varsamt fast sig samtidigt som hon drog flera lugnande andetag. Hur tryggt hon än visste att det var sa hennes undermedvetna att det hela var vansinne. Att vina runt inuti i en metallkonstruktion tusentals meter över marken skrämde henne hur hon än vred och vände på det. När de närmade sig rampen slöt hon ögonen och försökte meditera sig bort. Hon var inte särskilt duktig på meditation, men att åtminstone drömma sig bort gav någon slags lugn. Jeten var smidig och tyst, inte alls som vanliga flygplan som dundrade och skakade. Men känslan när de slutligen accelererade upp för rampen och sköt uppåt fick det ändå att vända sig i magen på henne. Först när de började plana ut släppte den värsta skräcken och Lu slappnade av något och slog upp ögonen. Än fanns det lite dagsljus kvar, men det skulle antagligen mörknat när de flög tillbaka. Hennes min var lugn, men de bakåtstrukna öronen och den nedpressade svansen talade om något annat.

Gambit var lugn under hela färden upp för rampen och när jeten lyfte från marken så lutade han sig mot sidofönstret för att kunna skolan försvinna bakom dem. Han var van vid att flyga men det hade varit ett tag nu sedan han sist flög i en av skolans jet, det var en helt annorlunda upplevelse än att flyga med kommersiella flygplan. Ororo fortsatte stiga tills att de var ovanför molntäcket innan hon rätade ut planet igen. Remy slängde en blick över axeln mot Kurt och Lubaya som båda såg ut att finna upplevelsen väldigt obehaglig, speciellt Lubaya.
"You don't like flying, chéri?" frågade han med ett lekfullt leende spelande över läpparna. Det skulle inte dröja länge innan de nådde sitt mål, inte i den hastigheten som jeten flög i, men trots det var det alltid en rastlös syssla att sitta ombord jeten och vänta på att man skulle nå sin destination.

Lu skakade snabbt på huvudet. Att flyga var en av de få saker som skrämde henne, vilket gjorde det hela värre på något sätt. De senaste flygturerna hade gått bra, men det hade också berott mycket på Logans lugn. Just nu saknade hon den närvaron även om de övriga i planet var avslappnade.
"I only had to fly once, when I came to the US. Now I have made a few trips with Logan in the small jet, but I still find it unpleasant" förklarade hon. "Even if it was a terrible situation in itself, I must still say I am very pleased that I was unconcious when The Brotherhood flew me off in a helicopter..." hon rös häftigt bara åt tanken.

Remy nickade förstående åt henne då hon berättar om att hon bara flygit ett fåtal gånger, vilket inte var förvånande med tanke på hennes bakgrund. Ororo satt tyst i sitt säte och kontrollerade koordinaterna och lyssnade till radion i ett av headsetsen.
"They say it's more pleasant to fly in a helicopter than in a plane..." påpekade Kurt då Lu nämnde kidnappningsäventyret men han såg inte direkt övertygad ut själv över detta påstående. Svansen låg lindad om ett av stolsbenen och han såg i övrigt väldigt stel ut men hade slappnat av nu då jeten rätat ut sig igen, han var inte speciellt förtjust i starten och landningarna. Remy höjde lite på ögonbrynet då helikoptern kom på tal. Så det var så the Brotherhood rövat bort Lubaya, de hade på något sett sövt henne och sedan fört bort henne i en helikopter?
"How long until arrival?" undrade Kurt och kastade ett öga mot Ororo.

Lu gav ifrån sig ett frustande av skratt och gjorde en tvivelaktig min åt påståendet om helikopterflygning.
"I doubt I would ever prefer it. But I suppose it is a bit smoother to start and land especially..."
Hon kastade en blick ut, men de flög genom moln just då.
"We're only a few minutes off, it isn't far" försäkrade Ororo. "Has the Professor been in touch yet about possible security?"

Remy log mot Lubaya då denne skrattade åt Kurts påstående sedan vände han blicken till den vithåriga kvinnan vid dennes fråga.
"Not yet" svarade Kurt ganska omgående och Remy skakade på huvudet som svar. Det hann knappt gå två minuter innan det sprakade till i Kurts örsnäcka och han lyfte då instinktivt handen till örat och lade huvudet lite på sned medan han lyssnade.
"Kurt, I just talked to the professor." hälsade Jeans röst i hans öra. "According to Ms. Potts there's a team of SHIELD agents stationed at the house at the moment, but she will be contacting them so that they're prepared for your immediate arrival. They will be able to tell you more about the security in place. And Jarvis seems to be offline at the moment due to severe damage to the mainframe."
"Roger that. Thank you, Jean" svarade Kurt och sänkte handen från örat innan han såg mellan dem andra tre passagerarna.
"There will be SHIELD agents waiting for us and they will be able to tell us more about the security when we arrive.." berättade han och Ororo nickade åt informationen.
"Apperently Jarvis is offline... something about the mainframe being damaged..." fortsatte han fundersamt.
"Jarvis is offline?" ekade Gambit och rynkade pannan lite medan han kastade en blick på Kurt.
"I guess that means that the house's internal security system is offline aswell?" Om Gambit inte kom ihåg helt fel så var det Jarvis som skötte allt elektroniskt i Tony Starks hus. Styrdes inte även Iron Man dräkten med hjälp av Jarvis?

"Could be" mumlade Ororo fundersamt. Hon började styra dem lägre då de närmade sig, med lite tur skulle det var tillräckligt ljus för att se bästa landningsyta.
"Jarvis... Is that the computer-thing he communicates with?" undrade Lu. Hon var inte alls insatt i tekniska termer, men hon hade övergripande förståelse för fenomen som dessa. Dr. Hertz hade använt sig av mycket teknik, om än lite gammalmodig ibland. När det gällde SHIELD-agenter hade Lubaya absolut ingen erfarenhet, hon visste knappt ens vilka de var. Men så länge de inte motsatte sig hennes erbjudna hjälp skulle nog allt gå bra.

"Oui" svarade Gambit med en nick. "Jarvis is an AI, an Artificial Intelligence.." förklarade han och vände blicken till lejoninnan.
"It pretty much runs everything in Mr. Stark's house... and also helps him operate the Iron Man-suit" fortsatte han och sträckte på sig i sätet medan han spanade ned mot marken då planet sakta började tappa höjd och molntäcket upplöstes runt dem.
"Do you believe it was done on purpose?" frågade Kurt och blickade mot Remy som mötte den gula blicken.
"No idea, mon ami... quite possible" Remy ryckte ovetande på axlarna.
"What Gambit has heard so far about it all... it sounds a lot like an initiation..." tyckte han och han kunde känna Ororos ögon som brände på honom för ett ögonblick innan hon var tvungen att koncentrera sig på landningen.
"The way it was done and displayed... the victim.. all about sending a message.." han hade plockat fram ett spelkort, en joker, från innefickan på rocken och lät det vandra fram och tillbaka över fingrarna på ena handen.

Det spratt till av obehag inom Lu. Hon hade inte sett videon, eller fått den så noga beskriven, men det kändes olustigt att veta att det var Savannah som gjort någon sådant. Hur hade Magneto lyckats få henne till det? Hur hade den stackars Adnaurian tagit det hela? De senaste gångerna hon sett Ad hade dennes misär varit uppenbar, men hon hade bara sett henne på avstånd och inte utbytt några ord. Lu hoppades innerligt att hon kunde få fram någon slags information där nere på marken, och förhoppningsvis hade inte eventuella doftspår hunnit bli utplånade av andra lukter.
"Looks like we can land pretty close by, but I'll keep a distance just to be safe" förklarade Ororo. Hon saktade ner och girade planet åt sidan medan de sakta närmade sig marken. Lu grep hårdare om sätet och slöt ögonen igen.

Kortet fortsatte att vandra men sedan stannade det tvärt mellan lång- och pekfinger då planet var på väg att sätta i marken. Han stoppade undan jokern i fickan och såg ut genom fönstret. De landade på en lätt sluttande gräsplätt ett tiotal meter från det pråliga huset. Gambit noterade 4 svarta bilar som stod parkerade invid husets entré och tre kostymklädda män som börjat närma sig den temporära landningsplatsen. En av dem pratade i en radio medan han blickade mellan huset och x-jeten.
"Nice view" kommenterade han obekymrat och blickade ut genom andra sidan av planet där man kunde se vatten sträcka ut sig. Kurt och Ororo såg smått sammanbitna ut vid åsynen av SHIELD-agenterna men Gambit verkade totalt omedveten om detta. Då planet stod stadigt på marken och motorerna dött ut så knäppte han loss sig och var uppe från sitt säte och på väg bak till rampen snabbare än någon hann reagera. Ororo fick brått att spänna loss sig och skynda efter för att Gambit inte skulle få för sig att göra en storstilad entré. Kurt såg efter dem båda och rörde sedan vid sidan av sin kommunikator.
"We've arrived at destination." Han lyssnade kort för att få bekräftelse från Jean innan han knäppte upp bältet och följde efter dem andra. Ororo och Gambit var på väg ned för rampen då han hann ikapp dem. Agenterna betraktade dem avvaktande innan en av dem tillslut gick till mötes.
"Agent Fowley of SHIELD" annonserade han och höll upp en bricka för att styrka sin identitet.
"Ororo Munroe" hälsade Ororo och började sedan introducera Remy som avbröt.
"You may call me Gambit, homme." Storm verkade inte vidare stött av att bli avbruten utan fortsatte vidare till Kurt.
"Kurt Wagner. We're members of the X-men."

Fowley betraktade skaran med en genomträngande blick som tog in allt från Remys röda ögon och Kurts bisarra uppenbarelse, men han gjorde inga anmärkningar. De två andra männen höll också fram ID-brickor och presenterade sig kort som Agent Burrows och Agent Hansen.
"Right, I believe I've seen your files" bekräftade Fowley.
Ombord hade Lu tagit det betydligt långsammare. Hon hade först samlat sig efter landningen, därefter hade hon laddat inför mötet med de främmande SHIELD-agenterna. Hon reste sig ur sätet och sträckte obekvämt sin långa kropp innan hon rörde sig bort till bryggan. I samma stund som hon närmade sig öppningen riktades agenternas blickar ditåt, vilket Lu inte märkte då hon var på väg att böja huvudet ur vägen.
"This is Lubaya Hertz, we brought her in the hopes she might gather some information" förklarade Storm medan Lu klev ner för bryggan.

Vid den åsynen av den väldiga lejoninnan som plötsligt uppenbarade sig i öppningen så höjde Agent Burrows på ögonbryningen i stum förvåning och något skrämt kommer över hans blick för någon sekund innan han samlade sig igen. Gambit noterade små ryckningar i Agent Hansens ansikte, den enda som verkade vara helt oberörd var Agent Fowley som såg upp mot henne med samma stränga blick som han beskådat dem andra med. Detta fann Remy smått roande då Agent Fowley inte var en speciellt lång man verkade ha pondus så att det räckte åt resten av dem.
"Yes, Ms. Potts mentioned that when she called in to clear your arrival." sade han sakligt och såg sedan över axeln mot Agent Burrows som just blivit anropad på radion men vände sedan blicken till den långa mannen framför sig och gav honom en kort obeslutsam blick. Remy log tillbaka mot den kortare mannen och steg sedan abrupt förbi denne bort mot huset till agenternas stora förvåning. Ororo gjorde sitt bästa för att hålla minen vid detta men följde i Gambits led, tätt följd av Kurt som inte kunde låta bli att flina en aning.
"Let's get the show on the road then, no?" yttrade Gambit medan han gick och Agent Fowley, som blivit momentärt överraskad av Remys sätt att bryta det sedvanliga protokollet fick brått att samla sig igen följa jämna steg med X-menen. Agent Burrows och Agent Hansen väntade och följde in efter det att Lubaya lämnat planet.
"The house security system is offline at the moment" förklarade Agent Fowley, någonting de redan blivit informerade om men alla lyssnade ändå.
"We've stationed agents throughout the house and we've secured the lab with some of our own monitoring equipment." fortsatte den kortare mannen medan de närmade sig entrén. Två till agenterna hade dykt upp genom entrédörrarna, en man och en kvinna, som inväntade dem.

Lu roades åt Hansens och Burrows tappra försök till professionalism, medan hon anade att Fowley hade längre erfarenhet och betydligt mer auktoritet. Hade de däremot varit poliser eller vanliga federala agenter hade de säkert tappat ansiktet åt hela skaran som nu lämnat jeten. Lu förblev tyst och lunkade efter de andra då de gav sig av på led. Medan de gick försökte hon låta bli att ta till sig av alla doftintryck, hon ville starta först när hon samlat sig och kunde vandra fritt och ostört efter eventuella spår.
"Are there people working on putting it back, or are you leaving it for now?" undrade Ororo apropå säkerhetssystemet. Det kunde ju vara så att de inte ville lägga sig i Starks kontroller, eller så var de i full färd med att återupprätta det också för andras säkerhet.

"We had some people look at it before but I'm afraid Mr. Stark is the only one who has the knowledge needed to repair the software" svarade Agent Fowley med en blick på den vithåriga kvinnan. De anlände till entrén och de båda nya agenterna nickade respektfullt mot Fowley och yttrade ett 'Sir' i kör.
"This is Agent Lesley" han gjorde en gest mot mannen. "And this is Agent Tully." han skiftade handen mot kvinnan.
"They will show you around the crime-scen." Avslutade Fowly och Gambit ögnade då de båda nya agenterna.
"You mean 'keep an eye on us', no?" log Remy som inte hade några illusioner om vad agenternas verkliga uppgift var. Han kunde känna blicken som Fowley gav honom men ignorerade den, istället vände han intresserat blicken till agent Tully.
"Perhaps Gambit should keep an eye on you, chéri?" yttrade han till den kvinnliga agenten och blinkade. En markant rodnad kröp upp över kvinnans kinder och hon försökte att hålla minen men Remy kunde se hur det ryckte en aning i dennes mungipor. Ororo harklade sig och mumlade manande hans namn namn men Remy log bara obekymrat.
"This way" ledde Agent Lesley som hade en väldigt bister uppsyn och försvann in i hallen, Agent Tully följde tyst efter och Gambit följde tätt efter.
"This is where we found Mr. Stark and those are the cameras that recorded it all" förklarade Lesley och visade dem markeringen som gjorts på golvet i vardagsrummet sedan gestikulerade han upp mot kamerorna som satt uppe i hörnen.

Både Kurt och Lubaya himlade med ögonen åt Remys sedvanliga flörtande, de utbytte en kort blick men tittade snabbt bort för att inte brista ut i skratt. De harklade sig och följde efter in i byggnaden, det framgick tydligt att huset tillhörde en välbärgad person, fast Lu hade inte förvånats om Tony hållt det ännu mer extravagant och överdådigt. Hon såg från markeringen på golvet till kamerorna medan hon funderade över vart det var bäst att börja. Tonys doft var lätt att snappa upp, trots att han inte var där nu satt spåren överallt i och med att det var hans bostad. Lu tyckte sig kunna ana Savannahs doft, men hon behövde anstränga sig mer. Hon rörde sig närmare markeringen och slöt ögonen för att stänga ute alla visuella intryck medan hon vädrade försiktigt. Det var definitivt Savannah hon kände, om än bedrövligt svagt.

Gambit såg sig om i det öppna vardagsrummet, han noterade per automatik en och annan ovärdelig tavla samt andra värdefulla objekt i rummet. Han vände huvudet mot agent Lesley då han kunde känna mannens blick bränna i nacken. Remy höjde på ett ögonbryn åt honom men log sedan och flyttade istället blicken till markeringen på golvet. Med lätta steg gick han fram till den uppmarkerade ytan och satte sig sedan på huk där medan han blickade upp mot de båda kamerorna. Här hade Savannah stått bara timmarna tidigare. Han såg omkring sig men kunde inte se att någonting verkade vara i oordning.
"Can you smell anything, Lubaya?" frågade Ororo trevande och blickade mot den längre kvinnan som verkade vara i färd med att ta in sin omgivning. Kurt stod och blickade upp mot kameran, vars vinkel varit den Savannah tittat in i på slutet av det inspelade bandet. Han rös till vid minnet av det hela och vände snabbt bort blicken därifrån.

"Where could you see Savannah move on tape?" undrade Lu istället för att svara Ororo. Denne pekade ut var i bilden Savannah synts medan Lu såg sig fundersamt omkring. Hade Savannah bara rört sig mellan ytterdörren och rummet där de stod? Hon hukade sig ner och vädrade igen, en av nackdelarna med att vara så lång innebar att hon ibland kom för långt ifrån eventuella doftspår. Lu började röra sig framåt, fortfarande i en hukad ställning och återigen med slutna ögon. Doften ledde vidare, inte mot ytterdörren, men det var svårt att säga exakt vart då det var så fragmenterat. Lu reste sig men gick istället nästan dubbelvikt för att lättare fånga upp spåret. Hon rörde sig blint framåt, stannade upp ibland, sedan vidare.
"Woah, woah, watch the stairs" påpekade Lesley, som betraktade hennes framfart med en tvivelaktig min.
Lu slog upp ögonen och fann att det låg en trappa någon meter framför henne. Hon reste sig och var på väg att fortsätta ner för den när Lesley talade igen.
"The lab is off limits."
Lu vände sig om och mötte lugnt hans blick.
"The trail leads down there" svarade hon sakligt.

Gambit satt kvar på huk medan han betraktade Lubayas hukade gång genom rummet. Tydligen verkade spåret leda innåt huset då lejoninnan försvann ut i den angränsande korridoren. Remy reste sig upp och började följa efter, Ororo och Kurt följde också efter men höll ett visst avstånd för att inte komma i vägen för doftspåret. De båda agenterna stod stumt och stirrade på den väldiga kvinnan som sniffade sig fram genom rummet men sedan ingrep Agent Lesley då Lu närmade sig trappan. Ororo klev fram mot mannen då denne inte ville ge dem behörighet ned till vad som verkade vara Tony Starks lab.
"If we don't follow the lead now, there was no purpose for us to come out here in the first place" sade hon med auktoritär röst, Lesley vände blicken till henne men verkade fortfarande vara beslutsam om att inte släppa ned dem.
"I have orders. The lab is off limits." sade han tvärt och Ororos ögon smalnade en aning vid detta men Gambit klev emellan innan hon hann yttra sig igen.
"So call that Fowley guy and ask for permission. You can do that, can't you?" påpekade Remy och höll upp en radio som han på något vis tagit från agentens bälte utan att denne märkt det. Lesley såg storögt på radion och kände sedan automatiskt på bältet där den vanligtvis satt, en lätt röd färg spreds sig i hans ansikte då han insåg att radion faktiskt var borta och han slet den då ur händerna på Gambit.
"You should keep better tabs on your stuff, homme.. Someone might steel from you" log Gambit och betraktade den andre mannen som såg ut att snart spricka. Innan detta kunde ske så avbröt Agent Tully som fram tills nu inte sagt ett ord. Ett smått roat leende lekte över hennes läppar då hon såg mellan Gambit och Agent Lesley men hennes ögon landade tillsist på Remy.
"If something were to go missing we know who to look for" lovade hon med en blick på honom och Gambits leende blev då ännu bredare.
"I'll grant you access down to the lab" sade hon med en blick på Lesley, uppenbarligen hade hon den högre rangen av de båda.
"But don't touch anything." hon såg från Gambit och lät sedan blicken glida över de andra tills den slutligen landade på Lubaya.

Kurt fick kväva en uppgiven suck när Gambit visade upp sina fingerfärdigheter och ficktjuvsförmågor. Det hade just varit snyggt om Remy provocerade agenterna till bristningsgränsen så att de portades helt från lokalerna. Turligt nog verkade Tully ha en mer lättsam syn på saken. Kurt gv en nick åt villkoret, Lubaya likaså.
"That was never my intention" konstaterade Lu, medan hon började röra sig ner för trappan. "I have already touched Mr. Stark's suit, it is not very exciting. And I do not intend to fly off in one, either. Somehow I do not think they would fit me."
En bit ner i trappan saktade hon ner, slöt ögonen och försökte finna spåret igen. Här nere hade det rört sig färre människor, men de färskaste kom från ett flertal av agenterna. Någonstans kunde hon ana Savannah mitt ibland dem. Strax nådde hon våningen under, fortfarande blundande, och såg därför inte det väldiga utrymme som öppnade upp sig där. Hon behövde inte distraheras av en massa nya syner.

Ororo gav Gambit en sträng blick då hon gick förbi honom men denne ryckte bara lite på axlarna och log tillbaka. Det fanns ingen anledning att diskutera saken nu så hon följde istället tyst efter Lubaya ned för trappen. Agent Lesley höll nu ett vakande öga på Gambit som inte verkade bry sig vilket. Kurt såg mellan de båda männen innan han följde i Lus och Ororos spår.
"It wouldn't work anyway, with Jarvis offline.." konstaterade Remy och började gå efter resten av gruppen. Han noterade det förvånade uttrycket på agent Lesleys ansikte att han kände till denna information. Hade SHIELD försökt använda sig att Tonys dräkt?
"Have you tried using it?" undrade Remy med ett glirigt leende och blickade över axeln mot Lesley som bara såg bister ut och vägrade svara. Även om blicken låg på mannen så tog han ändå not om kvinnans uttryck. Subtila ryckningar i ansiktet talade om att de verkade ha försökt göra någonting med Iron Man dräkten och Remy kunde inte låta bli att undra vad.
"Halt!" Ännu en agent stod och vaktade dörren in till labbet på våningen under, han hade lagt handen varnande på sitt hölstrade vapen vid åsynen av dem.
"It's okay, agent Jones. They are cleared to enter on my authority" deklarerade Agent Tully då hon kom ned för trappan efter Gambit. Jones slappnade då av en aning men gav fortfarande den lilla gruppen en misstänksam blick innan han nickade och backade undan för att låta dem gå vidare.

Lubaya stannade prompt när hon hörde ordern av den främmande rösten, men hon behöll ögonen slutna. Jones doft låg överväldigande här, så Lu fick koncentrera sig hårt för att behålla Savannahs doft i fokus. Hon sträckte på sig medan hon inväntade godkännande, och rörde sig sedan vidare när hon hörde Jones backa undan. För att inte krocka med någon vägg höll hon en hand framsträckt och kunde på så vis känna glasväggen som avskiljde labbet mot trappan, och dörröppningen i denna. Hon upptäckte dock för sent att dörrkarmen var lägre än hon trott och satte därför pannan emot den, turligt nog inte särskilt hårt men tillräckligt för att glaset skulle skallra till. Hon muttrade tyst på swahili medan hon krökte på nacken och klev in i labbet. Här dök Savannahs doft upp tydligare igen, och hon ökade på stegen något.

Gruppen fortsatte tyst att följa Lubaya. Gambit drog lätt på munnen då Lu slog pannan i den låga dörrkarmen, han avundades inte den långa kvinnans längd även om det var märkligt att ha någon som var så mycket längre än en själv. Han såg sig fascinerat om i labbet och gick iväg en bit från dem andra för att studera de olika apparaterna som fanns där nere. I ena änden av rummet, bakom höga tjocka glasväggar, stod vad som verkade vara stora servrar och en datorpanel. En av de stora glasrutorna var krossade och en del glas låg fortfarande runt platsen men det mesta verkade vara undanstädat. Glaset var sotigt och klackelerat det som fortfarande satt kvar i ramen. Servrarna var dock i sämre skick för de såg ut att ha råkat ut för interna explosioner.

Det doftade bränt, men inte organisk brand som av trä eller tyg, men ändå svett material. Den fräna doften gjorde det svårt att uppfatta någon annan och Lubaya tillät sig öppna ögonen. Hon fick syn på det sprängda glaset och de trasiga maskinerna, men dessa kunde hon inte dra några tekniska slutsatser kring. Däremot hade hon en stark aning om vad som måste ha hänt. Hon rörde sig närmare och försökte snappa upp Savannahs lukt genom den brända stanken. Lu gick så nära som möjligt, hon kunde känna agenternas blickar bränna i nacken då de följde hennes minsta rörelse.
"She was here" konstaterade Lu. "And this certainly looks like someting Savannah could cause with her powers" fortsatte hon och betraktade förödelsen. Det här låg snarare närmare det Lu hade väntat sig att den andra kvinnan var kapabel till, mer så än vad hon gjort mot Tony.

Ororo gick fram till glaset och rörde lätt vid det medan hon såg bekymrat på förödelsen bakom.
"This is thick glass... bulletproof" sade hon eftertänksamt och betraktade krackeleringen som bildats i den nu murkiga ytan, kanterna var inte vassa utan såg snarare ut att vara brända och förvridna som om blixten slagit ned i det. Hon hade själv aldrig sett kvinnans förmågor i bruk men det var ingen tvekan om att hon bar på potenta krafter. De hade uppenbart inte utforskat hennes krafter till fullo heller med tanke på det som hänt med Tony, hade hon gett honom en precis stöt via kyssen eller hade hon gjort någonting annat? Kurt såg mot servrarna och glasväggarna med en olustig blick och såg till att hålla sig på ett behörigt avstånd från det, hela situationen gjorde honom väldigt obekväm och han kunde inte låta bli att undra vad Adnaurian skulle tänka om hon såg allt detta.
"She was alone?" undrade Storm och vände sig frågande till Lubaya.

"I am not sure..."
Lu gick ett par gånger fram och tillbaka längs med det förstörda glaset. Hon hade sedan länge identifierat den doft som måste tillhöra Miss Potts. Hon hade aldrig mött kvinnan, men hon hade anat hennes doft runt Tony, och kunde känna den här och var i byggnaden på samma sätt som Tonys. Här nere fanns dock mer än en doft precis som på övervåningen.
"Have you had any more agents down here?" undrade Lubaya och vände sig mot agenterna.
"That is classified information" svarade Lesley genast.
Lu suckade djupt inombords.
"I do not need to know any identities, I just want to know if there have been any more than you or the agents outside present down here, and if so - how many. I have picked out a few more scents, and even though they do not belong to any of The Brotherhood I would still like to conclude that no one else was involved in this sabotage" förklarade Lubaya med kämpat tålamod. Svansen piskade i små cirklar strax ovanför golvet.