Peaceful Friday evening, my ass.

Savannahs flin falnade lite då situationen i rummet verkade få sig en vändning. Hon såg från Adnaurian till Kurt; som flinade djävulskt emot dem. Hon anade ugglor i mossan och såg snabbt ut i hallen då Kurt försvann framför dem och hon hörde ljudet av honom återvända i korridoren. Men hon hann knappt reagera då han försvann från korridoren och molnet dök upp ovanför hennes huvud. Hon såg upp och möttes av Ads blöta skor, en träffade henne på huvudet medan den andra blöta sulan slog emot hennes näsa.
- Fuck! svor hon högt och slog handen för ansiktet, det som hände sen var något som förvånade henne själv. Skon som slaget emot hennes näsa sprakade plötsligt till och det slog små blå blixtar om den och den for pyrande ned på golvet.
- Oh crap... hon såg förvånat på skon och trampade sen snabbt på ena skosnöret som börjat brinna, för att släcka elden.


Logan spjärnade emot Lubaya och han kände hur svettdroppar började bildas i pannan. Doften av blod och svett blandat med adrenalinet som nu pumpade i honom, han kunde känna de djuriska instinkterna som vaknade till liv inom honom men han tryckte ned dem bäst han kunde. Det var det sista som behövdes nu. Han uppfattade benet som kom emot honom i sista stund och han tar ett kliv åt sidan så benet missar honom. Att undvika hennes vassa tänder var desto svårare då hennes längd hade övertaget och han morrade då han kunde känna de vassa spetsarna rispa huden vid hans axel. Han försökte skjuta henne ifrån sig en bit så att hon inte skulle få en chans att ta ett ordentligt hugg.
- Lubaya... Han såg upp i hennes gröna ögon och försökte se en glimt av igenkänning där i.
- Lubaya listen to me.. Calm down.. säger han och försöker hålla rösten lugn trots att han kämpar med att hålla fast henne. Logan uppfattade det Cyclops sa men var allt för upptagen med Lu för att ha en chans att svara.

Sekunder efter Kurt försvunnit kastade sig Ad bort till det låga skåp hon använde som spritförråd. Där stod flera sorters whisky, några finöl, gin, en och annan likör, men hon kunde genast se att flaskan som Kurt nämnt saknades. Hon morrade till och stängde skåpet irriterat med en smäll. Hon vände sig om i tid för att se skosnöret slockna. Att döma av Savannahs uttryck och agerade var det inte menat att ske.
"Are ye alright?" undrade Ad, med en någon bekymrad rynka i pannan. Hon hade en uppfattning om att sådana här små olyckor skedde allt tätare nu på sista tiden.

Blod, svett, ilska, sorg, frustration, utmattning... Lu kunde inte tänka klart, det märktes på hennes rörelser. Hon hade plötsligt lika lite kontroll över sitt fysiska beteende som sitt mentala. När de vassa tänderna slet i Logan var dennes doft starkare än tidigare och hela världen tycktes snurra för henne. Hon blinkade upprepade gånger samtidigt som verkligheten sakta tycktes sjunka in. Hon blev återigen medveten om smärtan som kom från fingrarna och armen, men de värkte bara dovt då adrenalinet dämpade det värsta. Hennes ludna öron, som varit strukna bakåt darrade till och spärrades upp. Hela hon tycktes slokna, för ett ögonblick förstod hon inte var hon var eller vad som hänt. Hennes långa ben bar henne inte längre, och hon skulle fallit ihop fullständigt om det inte vore för Logans grepp. Nu sjönk hon istället ner på knä, som om hela kroppen lidit ett stort nederlag.

Savannah stirrade på skon som nu slutat pyra men den såg något svedd ut. Hon tycktes bli medveten om att Ad fortfarande var i rummet då denne pratade med henne och hon ryckte smått till.
- Eh, yeah.. säger hon snabbt och försöker dölja sin egna oro bakom ett leende.
- Sorry, 'bout your shoe.. säger hon ursäktande och sneglar på skon. Var det rädsla, förvåning, ren instinkt? Hon visste inte vad som hade triggat hennes krafter den här gången och det gjorde henne något orolig. Tidigare hade krafterna bara blossat upp oanmält vid irritation. Men den här gången hade hon inte ens känt det elektriska suget i kroppen innan skon började slå blixtar om sig.
- Did that blue oaf, steal somthing from you? ändrade hon snabbt samtalsämnet till och såg från Ad bort till skåpet hon just varit vid.


Logan kunde känna och se förändringen i henne. Han höll henne upprätt men lät henne sedan varsamt sjunka ned till golvet och han satte sig på knä jämte henne. Han var inte beredd att släppa taget om henne innan han var helt säker på att hon lugnat ned sig.
- Lubaya..? säger han med en mjuk och varsam röst och lossar greppet om henne en aning, då hon inte gör något motstånd eller utfall så lossar han greppet helt. Axeln ömmade och tröjan var uppsliten där hennes tänder rispat men såret var redan nästan helt läkt så det brydde han sig inte om. Hans öron spetsades en aning då han hörde snabba steg bortifrån ingången och han vände snabbt blicken dit. Han såg Cyclops skynda sig emot dem och han höjde en hand mot honom. Cyclops uppfattar gesten och stannar. Logan vänder blicken till Lubaya igen och stryker en lugnande hand över hennes ena ludna öra och ner över hennes nacke.
- It's alright, kiddo.. säger han tyst och betraktar henne med en lugn blick.

Ad såg från skon till Savannah.
"Don't worry about it, it's just an old shoe" svarar hon och ler obekymrat. Eller kanske inte helt obekymrat, hon undrade fortfarande hur det stod till med den längre kvinnan.
"Oh, aye" hon blev plötsligt påmind om sin irritation. "A bottle o' whisky worth at least 70 dollars... the bastard, his beer isn't worth more than 15 at the most!"
Nej, det var inte rättvist. Men Kurt var inte känd för att spela rent spel.
Adnaurian, do you know what's wrong with Lubaya Hertz? She's had some sort of scene down in the PE-hall, didn't you show her around?
Ad tog sig för pannan vid det plötsliga intrånget i hennes tankar.
What? No, we only showed her to her room, she seemed sort of... down, svarade hon och såg sedan på Savannah.
"Xavier just told me Lubaya's been up to something in the PE-hall... Did she say anything to ye? Anything... er... ah don't know what really."


Lu stirrade oseende ner i golvet medan nuet sakta sjönk in. Hon var i New York, inte Detroit eller någon annanstans. Hon var inte i någon fara, inte heller Miwa. Vad hade hon gjort? Hon stönade och begravde ansiktet i händerna, men ryckte till när hennes blödande fingrar gjorde sig påminda. Hon såg från dem till sin blödande arm, kugghjulen rullade fortfarande frenetiskt. Logan, det var Logan som satt framför henne. Hon såg upp med tydlig skräck i blicken.
"What did I do?" Hennes röst var inget mer än en viskning, hon förvånades själv över hur tunn den lät.
Hon blev också medveten om att de inte var ensamma. En främmande doft fanns i rummet.

Savannah log kort tillbaka och kastade en sista blick på skon innan och såg på Adnaurian igen då denne förklarade att hennes dyra whiskey blivit stulen.
- That little sneak.. hon gör en min och ser sig om i rummet för att försäkra sig om att Kurt inte på något vis smygit in dit igen. Hon höjer ögonbrynen förvånat och ser tillbaka till Ad när hon säger att Xavier sagt någonting om Lubaya. Hon kände till att professorn skickade meddelanden till sina lärare och x-men via telepatiska krafter men hon hade aldrig fått erfara det själv, vilket hon var något glad över.
- No.. not really.. we didn't talk that much... förklarar hon och försöker tänka tillbaka till vad det faktiskt var som sagts mellan dem den korta biten hon hade lett Lubaya genom skolan.


Logan ser på henne med en stadig blick och betraktar hennes skräckslagna ögon.
- Nothing.. säger han lugnt och lägger en varsam hand på hennes axel. Han misstänkte att det hon var rädd för var att hon skulle ha skadat någon annan i sitt ursinne.
- You only went wild there for a moment while trying to rip the metal off.. Had to stop you from ripping your own arm off, förklarar han och ler kort sedan blickar han ned mot hennes blödande arm. Han trodde inte att hon hade hunnit göra någon bestående skada innan han hunnit ingripa. Vad han kunde dömma av tjockleken på blodet så började det redan koagulera vilket betydde att såren inte var allt för djupa, vilket var bra.
- Does it hurt? frågar han och lyfter blicken till hennes ansikte igen. Han kunde höra att fler människor anlänt till sporthallen men han släppte inte Lubaya med blicken.

"Hmm..."
Ad vandrade bort till ett av de två fönstren på långsidan rummet. Därifrån kunde man bara se hörnet av gymnastikbyggnaden, och där fanns inget ovanligt att se.
"Well, ah suppose they've got it under control" fastslog hon.
Hon sneglade på sitt spritskåp och tänkte över vad som var bäst att göra.
"Ah doubt the Elf will reappear anytime soon, he's probably all butthurt from yer little revenge. Fancy a bite to eat?"
Det började närma sig middagstid, men såhär på en fredag brukade eleverna äta vid alla möjliga tider, så det brukade inte vara packat med folk i något av köken.


Lubayas blick svepte över Logan, hon kunde se hålen i hans tröja men inga sår, de hade tydligen varit ytliga nog för att helas snabbt igen. Skuldkänslorna vällde över henne, men hon var glad att inget värre hänt. Hon såg ner på sin arm och knöt handen - det spände under metallen, muskeln ömmade efter slaget som drivit henne till ångestattacken, och såren sved - särskilt de som skavde mot metallens kant.
"Yes, but I am fine" mumlade hon. Öronen slokade nu, hon kände sig idiotisk som låtat något sådant driva henne till vanvett. Men det var ju också i kombination med alla de mörka tankar hon bar på.
"I am sorry" viskade hon bedrövat.

Xavier hade anlänt till hallen. Cyclops uppmärksammade dennes närvaro enbart med en nick, men de förde en mental konversation om vad som skett. Charles kunde genast pussla ihop händelserna, men han förblev tyst för att inte störa den nu stillade unga kvinnan. Beast anslöt sig också till dem, medan Jean schasade iväg nyfikna elever från dörren. Gruppen förblev tyst, och Xavier lät bli att skicka några meddelanden till Logan. Ingen av dem visste om de borde säga något eller ej.

Savannah följde Ad med blicken då hon vandrade bort till fönstret. Hon undrade vad som hade hänt för att orsaka en sådan uppståndelse att Xavier kallade på Ad. Vid omnämnandet av hennes hämnd mot Kurt så flinade hon gott åt minnet
- I still have to pay him back for mah nose.. säger hon och rör varsamt med fingrarna mot sin ömmande näsa och putar teatriskt med underläppen för att verka mer sårad än vad hon verkligen var.
- Yeah, sure.. ler hon som svar till Ad då denne frågor om hon vill äta något. Nu när hon tänkte på det så var hon faktiskt hungrig. En känsla kom plötsligt över henne, känslan av tung spänd luft. Det låg elektricitet i luften. Hon blickade bort mot fönstrena och konstaterade att mörka moln kom rullandes mot dem. Åska? Hon visste inte varför men detta bekymrade henne, något kändes inte rätt. Hon skakar känslan av sig och vänder sig till Ad.
- So what do you want to eat? hon rörde sig bort till korridoren och kastade en vaksam blick ut genom dörren. Doften av svalen låg fortfarande stark i korridoren och hon var fortfarande inte helt övertygad om att Kurt inte skulle dyka upp när som helst framför dem och hitta på mer rackartyg.


Logan noterade att hennes blick fastnade vid hans trasiga tröja och han kunde gissa sig till vad hon kände.
-Don't worry 'bout it kiddo.. I'm just glad I got here before you could seriously hurt yourself. Han förstod precis, det var inte lätt när den djuriska instinkten väl tog över så han dömde henne inte på något sätt. Han hade själv varit i den sitsen ett flertal gånger, fler än vad han var villig att erkänna. Han lade armarna om henne och drog in henne i en värmande kram, för han kände på sig att det var det hon behövde just nu. Logan kunde förnimma doften av de andra i rummet så han visste att dem var där och han var glad att de höll sig på avstånd för tillfället.

Ad noterade också de mörka molnen utanför, men hon ägnade dem knappt en tanke. Det slog henne att hon var barfota, men vid dörren stod ett par öppna sandaletter som fungerade fint inomhus åtminstone. Hon klev i dessa innan hon gick ut ur rummet och låste efter sig. Inte för att det skulle hindra Kurt om denne fick för sig att invadera igen.
"Oh, ah dunno..." sa hon fundersamt när hon vände på klacken mot det närmaste köket. "Anything warm would do, ah'm starved" insåg hon samtidigt som hon sa det.
"Anything ye're partial for?" undrade hon.


Lu var förvånad när Logan plötsligt omfamnade henne, men hon gav inga protester. Hon var vanligtvis inte så fysisk, och de två brukade defintivt inte var så kärvänliga, men den fysiska kontakten var både välkomnad och lugnande. Det brände av tårar bakom hennes ögonlock, men det kom aldrig några. Det var sällan hon grät, men hon kände sig helt klart ledsen och fortfarande skamsen. Hon la sina långa armar lätt om Logan, det värkte fortfarande i armen som om hon fått en sträckning, men den värsta smärtan hade passerat.
"I think I hurt my arm and I... I just lost it" förklarade hon, trots att det hänt alldeles nyss kunde hon inte riktigt minnas. "I was thinking about Miwa, and Magneto, and..." hon tystnade, för hon visste inte riktigt vad hon skulle säga.

"I'll leave you to it, professor" mumlade Cyclops, som antagligen kände sig överflödig, och hans närvaro var kanske inte riktigt passande. Xavier nickade bara åt detta. Beast drog sig också tillbaka, men stannade fortfarande i hallen alldeles innanför dörren.

Savannah klev ut från rummet och betraktade Ad då hon låste dörren efter sig. Hon undrade kort om det fanns något sätt för att göra sitt rum bamf-säkert eller om hon skulle behöva sova med ett öga öppet hädanefter.
- Nah, anything will do.. Almost.. lägger hon till och flinar snett. Hon var inte direkt förtjust i inälvsmat men utöver det kunde hon äta det mesta.


Logan lyssnar till det hon säger och nickar lätt där efter. Han hade inte förväntat sig att hon skulle lägga armarna om honom men han ler lätt åt detta. Vilken syn de båda måste vara
- I understand, säger han förstående, hon behövde inte säga mer för han kunde relatera och förstod vad som hade hänt. Det var en farlig kombination med mörka tankar och fysisk smärta, det tog fram rovdjuret i vem som helst. De satt där under tystnad en stund så att Lubaya kunde få samla sig igen sedan lossade han försiktigt armarna om henne.
- Come on now. Let Jean take a look at that arm of yours, säger han lugnt och ler mot henne. Han reste sig försiktigt upp och hjälpte henne sedan om hon behövde stöd. Jean som kommit tillbaka in i hallen tog not på detta och kom tyst fram till dem. Hon log mot Lubaya och rörde varsamt vid armen som var inklädd i metall. "May I take a look?"

"Then ye wouldnay mind some nice haggis?" flinade Ad illmarigt. Själv älskade hon just den rätten, men hon hade faktiskt ingen haggis liggande... det kanske hon borde göra något åt den här helgen.
De hade precis rundat hörnet i korridoren när Ad fick syn på en mörkhårig, rakryggad man påväg emot dem.
"Ah, Midget!" utbrast Tony familjärt. "You haven't seen Wolvie, have you? He took off to the PE-hall -"
"To check on Lubaya, ah suppose" avbröt Ad, som gav Tony en mördande blick över smeknamnet han valt åt henne.
"Who's your punkrocker-friend then?" undrade Tony, som nu betraktade Savannah istället. Han sträckte fram sin hand.
"Tony Stark" presenterade han sig.


Lu ville helst krypa undan i ett mörkt hörn och låtsas att inget hänt. Hon kände sig särskilt illa till mods vid tanken på att någon annan måste ha sett henne först för att kalla på Logan... men nu var åtminstone det värsta över. Hon reste sig, med viss försiktighet då det värkte här och var i kroppen. Det var nog tur att Logan hindrat henne från att fortsätta sin bärsärkargång, tänk om hon skadat sina redan stötta revben? Först nu såg hon vilka som befann sig i rummet förutom de själva. Beast log uppmuntrande borta vid dörren, Xavier's uttryck gick inte att läsa, medan den främmande kvinnan klev fram till dem. Lubaya visste vem Jean var men de hade aldrig träffats tidigare. Hennes instinkter sa till henne att dra till sig armen och gömma sig som ett sårat djur, men hon stålsatte sig och lät den rödhåriga kvinnan undersöka armen.
"It's been two weeks?" frågade Jean försiktigt. Lubaya nickade kort.
"Show me your fingers" bad den äldre kvinnan. Lu höjde andra handen och gjorde en min åt sin egen idioti. Långfingernageln var helt avbruten, pekfingrets var också knäckt men hade inte trillat av.
"Could be a lot worse" konstaterade kvinnan. "Some washing up and a few plasters and you'll be fine. I'm not sure if I dare try anything on the metal though" sa hon tveksamt.
"Lorna will be here first thing tomorrow, if you'd be alright leaving it for now, Lubaya" påpekade Xavier.

Vid nämnandet av haggis gjorde Savannah en något äcklad min, hon förstod inte hur folk frivilligt kunde äta sådant. När den mörkhåriga mannen dök upp framför dem så stannade hon upp och betraktade honom misstänksamt, hon kände igen honom från någonstans men kunde först inte placera vart sedan fick hon ett vagt minne att hon passerat honom och en annan man i korridoren tidigare idag när hon skulle besöka Xaviers kontor. Hon såg från Ad, sedan till främlingen och sedan ned på hans utsträckta hand. Tony Stark, det namnet lät fruktansvärt bekant. Sedan slog det henne. Iron Man.
- Savannah, introducerar hon sig som och han rycker till lite då hennes hand ger honom en lätt stöt, vilket kan avfärdas som statisk elektricitet.
- You don't look that tough without your suit, kommenterar hon och flinar retsamt.


Logan reste sig upp och kände hur musklerna värkte, det hade tagit en del att hålla fast Lubaya. Han betraktade Jean då hon undersökte Lubayas arm och fingrar, han var glad över att det inte verkade ha skett någon större skada. Han betraktade de knäckta naglarna och lät sedan blicken glida till metallen. Vid Xaviers kommentar om att Lorna skulle komma imorgon och se över metallen kände han en lättnad. Inte bara för Lubayas del utan för sin egen, det betydde att han själv inte behövde skära bort metallen från Lu's arm. Han kände sig inte direkt villig att råka orsaka mer skada på hennes arm.
- That's good news, kommenterar han och ler mot Lu men sedan ser han bort mot Xavier som ser på dem med en kalkylerande blick.

Ad log för sig själv. Hon njöt av att höra Savannah bete sig sig sådär kallt som bara hon kunde, mot Tony som ofta var så självcentrerad. Tydligen hade också Tony fått en stöt vid beröringen, Ad undrade om det var avsiktligt.
"Well, we can't all look as intimidating as you, Savannah. Nice hairdo by the way" svarade han, utan någon synbar irritation över hennes kommentar.
"What's Wolvie running after Lubaya for then?" undrade Tony och vände sig mot Ad igen.
"Beats me. Xavier sent a message about Lubaya having a scene" svarade Ad.
"Ooooh, he did that freaky-voodoo-mind-shit, did he? So that's way Wolvie stormed off" insåg Tony.
"Aye, ah guess so" suckade Ad, något ointresserat. "Well we're off to dinner, if ye don't mind."
"Not at all! I was looking around for a bite to eat myself, actually" svarade Tony.


En känsla av både lättnad och ångest kolliderade inom Lu. Hon ville helst bli av med metallen ögonblickligen, inte vänta en endaste sekund till. Men å andra sidan - vad var en ynka natt till? Nu visste hon att hon med säkerhet skulle slippa bördan inom en väldigt snar framtid.
"That sounds good" nickade Lu, något sammanbitet. Hon såg på Xavier igen, och skuldkänslorna återvände.
"I am very sorry, professor... I did not mean to -"
"Don't be silly, my dear girl. I don't blame you in the slightest! But I'm glad Logan was able to respond so quickly, before things got out of hand." Xavier log varmt mot Lu.
"We didn't really get introduced. I'm Jean Grey" sa den rödhåriga kvinnan, som likt de flesta andra fick kröka ordentligt på nacken för att kunna se Lubaya i ögonen. De tog i hand.
"Let's get those wounds look after, shall we?" föreslog Jean.
När hon ledde Lubaya mot dörren såg Xavier upp på Logan, med en tydlig önskan om att få byta några ord enskilt med denne.

- Well thank you, I was going for terrifying but I guess intimidating will do, svarar hon honom utan att ha tagit det minsta illa vid sig. Hon lät blicken glida mellan Adnaurarian och Tony då de diskuterade vart den här "Wolvie" personen tagit vägen. Hon undrade om det refererade till mannen hon tidigare sett tillsammans med Tony. När det börjar verka som att Tony tänker hänga med dem till köket så ser hon på honom och ler snett, det kunde vara intressant men egentligen skulle hon vilja ha Ad för sig själv.
- Oh, Ad maybe wants to share some of her haggis, flinar hon och ser retsamt på Ad. Savannah hade nog allt noterat irritationen Ad kände över den här mannen.


Logan gned sin axel och betraktade revan i sin tröja, det var inte så farligt, hon hade bara rispat honom med tänderna men han var ändå tacksam för sina helande krafter. Han såg mellan Lubaya och Jean, det kändes som att hon var i goda händer nu, han var säker på att Jean skulle ta bra hand om henne. Logan stannade upp vid Xavier och såg efter de båda kvinnorna innan han vände sig till professorn.
- You wanted to speak with me, det var inte en fråga utan mer ett konstaterande. Han behövde inte få en direkt tanke riktad åt honom för att kunna läsa Xaviers uttryck.

"Haggis? Oh come on, Midget, I know you're Scottish but I never figured you were such a clichée?" flinade Tony.
Ad himlade bara med ögonen och började gå igen. Hur lyckades hon hamna i sällskap med två av de största irritationsobjekten i världen? Vad hade hon gjort för att förtjäna det när hon stått ut med Nightcrawler hela dagen?
"We can't all be American patriots, Tony. What are you doing here anyway?" undrade hon irriterat.
"I'm always looking for an excuse to come around and get on your nerves!" svarade Tony, som om det vore den mest självklara saken i världen.


Xavier väntade tills Jean och Lu försvunnit ut genom dörren, sedan såg han upp på Logan.
"Well, you know Lubaya better than anyone here. Is there anything we can do to prevent this from happening again? Will this be an isolated incident, or do we need to take precautions?" undrade han. Det vår både Lu's säkerhet, men också de övriga elevernas, han hade i åtanke.

Cyclops stod runt hörnet på gymnastikhallen och betraktade Lubaya och Jean som nu rörde sig tillbaka till skolan. Det var en ovanlig syn, Jean såg osedvanligt kort ut bredvid den väldiga lejoninnan. Han rynkade pannan medan han funderade över det som just utspelat sig. Det sista de behövde var ytterligare en elev med oregerliga krafter, någon som var en slav under sina egna instinkter. Men om han inte mindes fel var den här unga kvinnan bara där på besök. Det förvånade honom inte att Logan var den som stod närmast Ms. Hertz, han brukade ofta knyta band till de med mer djuriska mutationer.

Savannah flinade och såg från Ad till Tony. Han verkade vara en rätt okej kille förutom att han verkade var något självupptagen. Hon följde med bort mot köket och kastade ett öga ut mot himlen då de passerade ett fönster. Molnen hade börjat bli väldigt mörka. Hon slet blicken från de mörka molnen och vände blicken framåt igen. De nådde snart köket och hon styrde målriktigt stegen till kylskåpet och öppnade dörren för att se vad som fanns att äta.
- So what do you guys want to eat? undrade hon samtidigt som hon flyttade runt på lite ingredienser i kylen. Kylen var alltid rätt välfylld med diverse kött och grönsaker samt mejeriprodukter.


Logan blev irriterad över frågan och hans ögon smalnade medan han betraktade mannen som satt i rullstolen framför honom.
- I don't think it should be a problem when we get that metal off her arm, konstaterar Logan och kastar en blick bort mot dörren innan han vänder blicken till Xavier igen.
- I've never seen her acting like this on the other school.. it's probably just a reaction to a new place, mixed together with what happened with Magneto, her arm and her being worried about Miwa. Han tyckte inte om det faktum att Xavier verkade döma ut henne på en incident, det gjorde honom inte bättre än någon av de mutanthatande grupperna som dömde ut dem alla på grund av aktionerna av några.
"So you're telling me it's an isolated incident" säger Xavier och ser forskande på honom.
- Yes, svarar Logan honom och ser tillbaka utan att vika med blicken.

I samma stund som de nådde köket travade Adnaurian fram till kaffebryggaren för att sätta på några koppar åt dem, oavsett om de andra var intresserade eller ej. Tony lutade sig över den höga köksbänken i mitten av rummet och tycktes djupt fundersam.
"Um... pancakes" fastslog han efter en stunds eftertanke. Ad frustade till av skratt och Tony såg på henne med en förebrående blick.
"What? Don't tell me you don't like pancakes!"
"For dinner? Seriously?
"Why not?"
Ad skakade på huvudet... nog för att pannkakor var goda...
"What do ye think, Savannah?" frågade hon istället.


Xavier märkte genast av Logans irritation, och kanske också förstod vad den grundade sig i. Men han kände sig nödgad att fråga, Cyclops hade beskrivit händelseförloppet för honom och det var tydligt att X-Men-ledaren tagit synen på fullaste allvar.
"Well, that's quite alright then. Thank you for the quick response" svarade han med en kort nick.
"Everything alright, professor?" undrade Cyclops som dykt upp i dörren.
"Yes, it's all fine, Scott."

Savannah höjde på ögonbrynet åt Tonys förslag och log för sig själv. Hon hade inte emot förslaget att göra pannkakor, det var en enkel rätt att laga.
- I dunno.. he is a guest after all, so maybe we should honour his wishes, säger hon och Tony spricker upp i ett flin över detta.
- But you still have to help, konstaterar hon och kastar ett mjölpaket på honom när hon tycker att han ser allt för belåten ut med sig själv.
"Hey!" utropar Tony förvånat och lyckas med nöd och näppe fånga paketet. Savannah flinar åt honom och vänder sig sedan till kylen igen och plockar fram ägg och smör innan hon stänger dörren efter sig.
- Flour, salt.. säger hon beordrande och pekar på skåpet bakom Tony. Han ser något snopet på henne innan han fattar vinken. Han sätter ned mjölkpaket på köksön och vänder sig sedan om och plockar ned mjöl och salt från ett av skåpen.
- Good boy.. flinar hon åt honom och plockar fram en bunke från ett av skåpen under köksbänken.


Logan betraktade Xavier med en ingående blick, han hade börjat se honom på ett helt annat sätt. Då Cyclops fick för sig att sticka in huvudet kände Logan hur hans irritation steg ännu mer. Han skulle då alltid dyka upp vid fel tillfällen.
- No problem, just glad I got here before one-eye did something stupid.. säger han som en eftertanke till Xaviers tacksamhet att han svarat så snabbt. Logan hade nog sett Cyclops totala oförmåga att styra upp situationen när han först kom dit.
- If there's nothing more, I have work to do, säger han kort och vänder blicken tillbaka till Xavier. Inte för att han behövde få en bekräftelse på att han kunde gå därifrån.

"Mad... Breakfast... what about vitamins?... metal arse..." Ad muttrade mörkt för sig själv medan hon öppnade kylen för att se vad det fanns att äta till pannkakorna. Det fanns både frukt och bär, så hon plockade fram en ask med jordgubbar och några bananer för att skära till dessa.
Tony flinade bara åt situationen medan han ställde fram ingredienserna som Savannah bad om. Han visste att han sett den här kvinnan någonstans förut, och plötsligt insåg han att hon stod med bland individerna som The Brotherhood tittat ut som tänkbara allierade.
"I'm here because of your old pal Magneto" konstaterade Tony, med blicken fäst på Ad, som frusit till vid hans ord.
"What? What do ye mean?" frågade den korta kvinnan, utan att lyfta blicken från skärbrädan hon just lagt fram.
"He's out on a recruiting-spree, targeting some of the students" förklarade Tony. Han brydde sig inte det minsta om vad professorn skulle tycka om att han tog upp detta med Adnaurian, eller med en annan elev.


Det var inte såhär Charles ville avsluta konversationen. Han kunde se att Logan inte alls var nöjd med hans tankebanor, men han kunde inte ta hänsyn till det.
"No, I suppose we're done for now. If you see Mr. Stark before I get a chance to you can show him to one of our guest rooms, if he intends to stay the night" svarade han med en suck.

Uppe i sjukhusvingen hade Jean rengjort Lubayas sår bäst hon kunde, några av dem skavde mot metallens kant och det bästa hon kunde göra var att linda ett par varv med gasbinda. Plåster var inte att rekommendera på Lu's päls, men på fingertopparna gick det an.
"There we are, that should make things easier" konstaterade Jean efter en stund.
"Thanks very much, Miss Grey" svarade Lu, något dämpat.
Jean såg forskande på den mörka kvinnan på sängkanten.
"Anytime, Lubaya. You'll feel a lot better in the morning when this whole ordeal is over, Lorna will be able to sort it out fine. Now, I suggest you get something to eat."

Savannah flinade lite åt Ads muttrande och sneglade bort mot henne medan hon ställde fram bunken att blanda ingredienserna i. Hon drog ut en låda och rotade fram några mått att mäta upp mjölken och mjölet med. Då Tony nämnde Magneto lyfte hon blicken och såg på honom. Savannah hade personligen stött på Magneto en gång och då hade han försökt rekrytera henne till sitt lilla gäng men hon hade vid det tillfället inte varit speciellt intresserad. Hon började metodiskt att mäta upp mjöl och mjölk i bunken framför sig medan hon lyssnade till det som de andra två sade.


- I will, svarade Logan kort på Xaviers önskan att han skulle visa Tony till ett gästrum om han stötte på honom. Sedan vände han sig om och gick därifrån utan att yttra ett enda ord till. När han passerade Cyclops i dörren blängde de båda på varandra för ett kort ögonblick men Logan fortsatte sedan framåt mot skolan. Han kom på att han lämnat Tony ensam inne i skolan. Logan undrade vad Tony hunnit hitta på för dumheter medan han själv varit ute i sporthallen för att ta hand om Lubaya. Han skyndade sig in i skolan och var på väg ned till säkerhetsrummet då doftspåret i korridoren berättar att Tony inte längre är där nere. Logan stannar upp och rynkar pannan sedan vädrar han i luften och följer det färskare spåret efter Tony.

Ad ruskade på sig och sträckte sig efter en kniv för att fortsätta där hon kommit av sig vid omnämnandet av hennes före detta mentor.
"How much is known, then? How did ye find out about it?" undrade hon, och försökte hålla rösten stadig.
"We found a bunch of files, I brought them here and Wolvie's planning on investigating it all... Your name cropped up" konstaterar Tony och vänder sig mot Savannah.
"Have you been targeted? While you've been attending the school?" frågade han utan prut. Ad såg upp från skärbrädan för att se på Savannah.


Jean följde Lu ner genom skolan för att visa vägen till närmaste matsal. Men när de närmade sig avvek Jean då denne ville leta rätt på Cyclops. Så Lu letade sig själv fram sista biten. Hon kunde höra röster, bekanta sådana, sväva ur köket när hon närmade sig. Hon tog ett djupt andetag som för att stålsätta sig innan hon steg fram och kikade in genom dörröppningen.

Savannah fortsatte obekymrat att blanda ingredienserna. Hon tog en nypa salt och spritsade det i bunken innan hon knäckte i tre ägg. Därefter vände hon sig till den redan öppna lådan och letade fram en visp, sedan stängde hon lådan efter sig. Då Tony tilltalar henne så ser hon upp och möter hans forskande blick.
- Yes, säger hon kort och obekymrat som svar på hans fråga. Hon sätter ned vispen i bunken och lutar sig sedan mot bänken.
- If you're referring to that old man with the strange helmet, fortsätter hon och kan läsa på Tonys ansiktsuttryck att han inte förväntat sig att Magneto själv skulle ha letat upp henne. Hon kände på sig att han fiskade efter något mer.
Plötsligt noterade hon rörelse i ögonvrån och vände då blicken ditåt för att se Lubaya stående i dörröppningen.
- Lubaya, you feeling better? undrade hon och vände sedan blicken ned mot bunken och började sakta röra runt vispen där i.
- We're making pancakes, want some? flinar hon snett och ser upp mot den långa kvinnan igen. Något sa henne att hon inte direkt var en pannkaksätande.

Logan gick genom korridoren och försökte följa Tonys doftspår, snart möttes det upp av en doft från Adnaurian och en annan doft han inte riktigt kunde placera. Snart insåg han att spåret ledde mot det nedre köket så han styrde stegen ditåt, han muttrade något för sig själv och kom snart fram till köket. Han stannade i dörröppningen då han såg folksamlingen där inne. Ad, Lubaya, Tony och den unga kvinnan de tidigare stött på i korridoren.
- So it's here you're hiding, säger han till Tony som flinar brett vid åsynen av honom.

Tony betraktade den här nya informationen som viktig och oroande. Tydligen gav sig Magneto själv oftare in i leken numera, det kunde tyda på desperation från den äldre mannens sida, och det var aldrig tecken på något bra när det kom från en mäktig terrorist.
Ad återupptog sitt fruktskärande i samma stund som Lubaya dök upp, alltså avbröt hon sig ännu en gång. Hennes blick svepte över den långa kvinnan och hon noterade de vita plåstren och gasbindan och kunde genast föreställa sig vad som måste ha hänt. Tony betraktade också den nyanlända figuren - nu hade han inte mindre än tre personer i samma rum som alla haft att göra med The Brotherhood, varav en av dem faktiskt varit delaktig under en länge period. Han var påväg att fälla en av sina sarkastika kommentarer kring detta och om Lubayas uppenbara försök att göra sig av med Magnetos lilla gåva, när han hejdade sig. Klokt nog valde han att faktiskt vara tyst för en gångs skull.

Lubaya såg på den udda skaran i köket och blev lättad när ingen av dem frågade om vad som hänt - något visste de ju uppenbarligen, det förstod hon av Savannahs fråga.
"I do not really care for pancakes, but thank you anyway" svarade hon med ett trött leende. Hon plockade åt sig ett äpple från köksön, vilket Tony just hivade sig upp att sitta på.
"There's beer in the fridge if ye want some" kommenterade Ad, och Lu gick tacksamt till kylen för att plocka till sig en.

Gruppen såg upp ännu en gång när Logan anslöt sig till den växande skaran.
"You know me, just look for the women and you'll find me" svarade Tony.

Logan suckade och skakade lite på huvudet åt Tonys kommentar då det låg en hel del sanning i det hela.
- I thought I left you to look for faulty wires, säger han och ser på Tony som gör sig bekväm på bänken. Sedan norpar han en jordgubbe från en av lådorna som Ad ställt fram på bänken. "I did look for them.." svarar och tuggar på jordgubben.
- So what are you doing up here? undrade Logan och såg på honom. "I got lonely..." säger Tony med en spelad puppy-eye min. Logan suckar åter igen och drar en hand över ansiktet. "Missed you" kommenterar Tony och Logan stelnar till åt detta även om han vet att Tony bara skämtar. Han lyfter blicken och möter Tony som fladdrar med ögonfransarna åt honom och sedan flinar brett.
- Prick.. säger han och Tony flinar bara ännu bredare åt detta. "What? Is the honeymoon over already?"

Savannah flinade åt scenen framför sig och såg sedan mellan alla människorna som nu befann sig i rummet.
- Are we having a party or something I don't know about? kommenterade Savannah då ännu ett nytt ansikte hon inte kände igen dykt upp. Hon såg mot Logan som såg tillbaka mot henne med en väldigt ingående blick.
- What, I got something on my face? säger hon kort åt honom men han svarade inte på detta. Savannah såg då undrande på Ad som att fråga vad hans problem var.

Lubaya kastade en enda snabb blick på folkskaran innan hon ställde fram en öl åt dem vardera, det här var helt klart ett öldrickande sällskap. Hon slank förbi köksön och slog sig ner vid ett av borden. Det här var en typisk situation där hon kände sig överflödig och villrådig, dessutom var hon fortfarande skakad över sitt agerande tidigare och en öl i tystnad kändes som en bra bot mot detta. Hon kunde alltid ursäkta sitt korta beteende mot Ad och Savannah vid ett senare tillfälle.
"Didn't you know?" Tony såg på Savannah. "It's Friday, Friday, gotta get down on Friday!" sjöng han entusiastiskt samtidigt som han sträckte sig efter en öl. Att döma av blicken som Ad gav honom var det inte helt väntat av honom att brista ut i just den poplåten.

Ad såg från Savannah till Logan, hon insåg att de inte var särskilt bekanta med varandra.
"Eh... Logan, this is Savannah. Savannah - Logan" presenterade hon med en forskande blick på Logan. Skulle han också lyfta Magneto till diskussion? Hon plockade också till sig en öl, det kändes som om hon behövde det efter den här dagen.

Savannah gjorde en min då Tony började sjunga på den gräsliga pop-låten och hon fick god lust att slunga ett ägg på honom men hon motstod det, hur lockande det än var. Logan himlade med ögonen åt honom och tog sedan åt sig av en av ölen som Lubaya ställt fram åt dem. Han såg mot Lubaya och log kort, hon verkade göra sig bekväm i sitt hörn så han ville inte störa störa henne. Då Ad introducerade honom till den lila-håriga kvinnan såg han mot henne och mötte blicken från henne.
- Savannah, säger han kort och tänker tillbaka på mappen han sett tidigare. Det hade inte varit hennes förnamn där, men han visste att det var många elever som tog smeknamn.
- Logan, svarar hon honom och de båda såg på varandra under tystnad. Efter ett tag av spänd tystnad pep plötsligt Tony upp.
"It's okay Wolvie, I already asked her about the helmet-guy" flinar han och Logan vänder blicken till honom.
- Yeah, and like I said before I've met him.. säger Savannah och återgår till att vispa ihop pannkakssmeten. Logan såg från Tony till Savannah men sade ingenting om saken utan vände blicken till Ad.
- So how did the elf-hunt go? undrar han och sveper en klunk från ölen.